Bakgrund: Språklig Snabbedömning (SB) är ett språkligt bedömningsmaterial framtaget för att på kort tid (< 1 h) kunna bedöma ett flertal språkliga förmågor. Användningen är utbredd i Västerbottens läns landsting men den praktiska användningen av bedömningsmaterialet har inte undersökts systematiskt.Frågeställning: Är resultaten av Språklig snabbedömning jämförbara med resultaten från bedömningar gjorda med normerade språkliga bedömningsmaterial?Metod: Data samlades in från arkiverade testmaterial för att kunna göra jämförelser mellan SB och kompletterande test. Totalt ingick 62 barn i undersökningen. Analysen genomfördes kvantitativt och kvalitativt genom att undersöka rankingen i olika material samt detaljgranska skillnader och likheter i upptäckta språkliga fel.Resultat: Den kvalitativa utvärderingen av SB visar att materialet ger resultat som ligger i linje med normerade test.

Syftet med denna studie var att beskriva och granska vilka arbetssätt som specialpedagoger använder i arbetet med elever i matematiksvårigheter eller kombinationsproblemet matematik- läs- och skrivsvårigheter. Jag genomförde sju delvis strukturerade forskningsintervjuer med speciallärare/pedagoger i två olika kommuner kring följande områden: kartläggning, arbetssätt, kompensatoriska hjälpmedel och fortbildning ? aktuell forskning. Resultaten av intervjuerna jämförde jag med aktuell forskning inom detta område. Luhmanns sociala systemteori utgör den teoretiska ramen. Resultaten visar att samtliga specialpedagoger lägger stor vikt vid att kartlägga sina elever, de anser att tidig kartläggning är viktig.

Syftet med följande arbete var att få en bild av hur tio specialpedagoger, på olika skolor i två kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ta reda på deras metoder, arbetssätt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frågeområden: Kartläggning, arbetssätt och metoder, kompensatoriska hjälpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jämförde vi med aktuell forskning inom samma område. Sammanfattningsvis visade vårt arbete på att specialpedagogers arbetssätt varierar och det ser olika ut på olika skolor.

Målet med detta examensarbete har varit att undersöka hur automatiserade tester skall införas i ett visst företags utvecklingsprocess. De tester som är aktuella för automatisering är de tester som genomförs via det grafiska användargränssnittet.Arbetet har främst inriktat sig på att utvärdera vilket verktyg som är lämpligast att använda sig av. Dessa verktyg använder sig av en speciell teknik kallad Capture/Replay, men erbjuder även möjligheter att skriva testfall för hand. Utvärderingen visade att två av de testade verktygen är ungefär likvärdiga. Att endast rekommendera ett av dessa var omöjligt eftersom det hade krävts en än djupare analys av de behov som finns i företagets testverksamhet.Arbetet tar även upp saker som man ska tänka på när man inför automatiserade tester i sin verksamhet.

Kravet på detta examensarbete var att utveckla tester för en produkt i prototypstadiet hos Ericsson i Katrineholm. Dessa tester ska framförallt användas som verktyg vid felsökning och utvecklas på kretskortsnivå. Detta innebär test för att hitta processrelaterade fel som t.ex. felaktiga lödningar. Arbetet började med att studera den tekniska bakgrunden.

Testning är den aktivitet där man verifierar och validerar ett IT-systems krav och exekverar det i syfte att hitta fel. Testning kan utföras både manuellt och automatiserat, genom att utveckla ett system som exekverar testerna åt sig.I detta examensarbete beskriver jag hur jag designar och utvecklar en IT-artefakt som automatiskt kan exekvera tester av ett annat system..

Syftet med studien är att undersöka hur tillförlitliga och likvärdiga lärares bedömningar är enligt läsutvecklingsschemat LUS. Detta görs genom att jämföra elevers resultat på normerade lästest som mäter olika dimensioner i läsningen med lärarnas bedömningar enligt LUS. För att bedöma vilka möjligheter och hinder lärare har att upptäcka elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter jämförs teoribakgrunden i LUS, dvs. ULL-projektet 1977-1981, med vad Konsensusprojektet 2001-2006 kommit fram till, vars ambition är att skapa samstämmighet, om vilka förutsättningar som spelar roll för en god läsutveckling.Studien är förankrad både i den kvantitativa och kvalitativa forskningen då en del av studien är baserad på normerade test och en del av studien är baserad på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar en intressant spännvidd mellan elever bedömda i luspunkt 14 och luspunkt 18a, då elever i luspunkt 14 har fler rätt på ett antal tester än elever bedömda i luspunkt 18a.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt specialpedagoger/speciallärare använder Screeningplanen i sin verksamhet samt om och i så fall hur Screeningplanen har förändrat deras syn på elevers läs- och skrivutveckling. Ett underliggande syfte är att undersöka vilka pedagogiska insatser som sätts in som träning och kompensation så att skolan kan stötta eleven i sin läs- och skrivutveckling.Teori: Läsning är produkten av avkodning och förståelse, L= A x F, där A är avkodning och F är förståelse (Taube, 2007). Lundberg (2010) menar att detta är en förenklad syn på läsning och menar att förutsättningen för läsning är att eleven är motiverad och har mental energi för att utveckla en god läsning. Ytterligare en viktig faktor tas därför med i formeln, nämligen motivation (M): L= A x F x M. Jacobson (2006) menar att det finns olika faktorer till läs- och skrivsvårigheter; språkliga faktorer, begåvning, sociala och emotionella, mognad, hörsel och synnedsättningar, medicinska problem, neuropsykiatriska faktorer, brist på läsövning och fo-nologiska faktorer.

BAKGRUND. 60-90 % av den europeiska befolkningen drabbas någon gång av ländryggsproblem och på grund av den bristande kunskapen att kunna specificera problemen betecknas 95 % som ospecifika. SYFTE. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa validiteten och reliabiliteten för sjukgymnastiska diagnostiska tester som används vid undersökning av besvär från ländryggen. METOD.

The Yara N-Tester is a handheld chlorophyll meter which can be used in several different crops as an aid to determine if there is a need of complementary fertilization with nitrogen (N) or not. If the crop requires more N the N-Tester will recommend an amount in kg per ha. The possibility to assess the need of N depends on the strong relation that exists between chlorophyll- and N-concentration in the leaves of plants. In the multiannual trial series ?Nitrogen to winter wheat at different soil conditions? measurements with the N-Tester was carried out at flag leaf emergence (GS 37). In this work the result of measurements, the NTesters ability to estimate the need of N in winter wheat, will be presented for the years 2008-2011.

Denna rapport beskriver det arbete vi gjorde hos Ninetech i Karlstad. Målet med vårtarbete var att skapa en applikation som hämtar information rörande resultat av automatiskabyggen i pågående projekt. Sammanställningen av olika projekt skulle visas löpande. Vårtarbete kan beskrivas som två delar, en praktisk och en teoretisk del. Den praktiska delenbestod av att skapa en applikation som visar status på de olika projekt som Ninetech förtillfället arbetar med.

Bakgrund: Dikotiska tester kan användas som del i testbatteriet för utredning av hörseluppfattningsstörning (APD, eng. auditory processing disorder) samt vid differentialdiagnostisering. I Sverige har dikotiska tester använts i studier där försökspersonerna varit 11 år eller äldre. Utanför Sverige har studier dock gjorts på barn från 5 år och uppåt.Syfte: Syftet med denna undersökning var att ta fram ett normalmaterial avseende dikotiska tester för elever i årskurs 1, 2, 3 respektive 4 i grundskolan.Metod: Dikotiska tester har utförts vid två grundskolor, på totalt 53 elever i årskurs 1-4. Testmaterialet bestod av siffror, stavelser samt meningar, vilket rapporterats med riktad rapportering.

Denna rapport undersöker pseudoslumptalsgeneratorer och hur statiska tester kan avgöra under vilka omständigheter man ska välja dessa. Det genomförs genom att implementera två vanliga pseudoslumptalsgeneratorer och sex vanliga statistiska tester. På detta sätt skapas en grund för att avgöra vilken pseudoslumptalsgenerator som är bäst i en given situation. All implementation av dessa tester och pseudoslumptalsgeneratorer gjordes i MATLAB. Resultaten visade på ett fåtal skillnader mellan olika pseudoslumptalsgeneratorer.

This degree project aim to evaluate if variations of the STFI thickness can be used to assess bumpiness on cardboard. During the project cardboard samples were measured using Bendtsen, PPS, a L&W formation tester, OptiTopo, Ambertec formation, the STFI thickness tester and a visual comparison. The different methods were then compared to see if there is any correlations between them. The results showed that the visual comparison and OptiTopo correlates. The STFI thickness tester shows however no correlation with the OptiTopo and visual comparison, thus aren't suitable measuring bumpiness..

Rapporten har som mål att skapa en fördjupad förståelse kring utvecklingsmetoder, tester och automatisering inom programvaruutveckling. Innehållet i rapporten berättar vad som påverkar valet av dessa samt går igenom de teoretiska grunderna i en omfattande teoridel. Rapporten tar också upp hur valet av utvecklingsmetod påverkar möjligheten till att testa och automatisera ett projekt. Förutom den grundliga teoretiska delen finns det intervjuer med personer och företag som är insatta inom ämnet. Huvudfrågan har varit hur deras organisation anpassar utvecklingsmetoderna, testerna och automatiseringen till de olika projekt de jobbar med.